Allmänt åtal för immaterialrättsbrott

Rapport från IMKs seminarium den 13 april 2016
Torbjörn Larsson representerade Svenska Uppfinnareföreningen på seminariet 

IMK – Akademin för Immaterial-, Marknadsförings- och Konkurrensrätt – knutet till den Juridiska Fakulteten vid Uppsala Universitet – arrangerade den 13 april 2016 ett seminarium med titeln Allmän åtal för immaterialrättsbrott. 

Seminariet var uppdelat i fyra avdelningar. Seminariet omfattade ”all” immaterialrätt, vilket ledde till att patentdelen blev förhållandevis begränsad.

1. Henrik Rasmusson, kammaråklagare
Henrik Rasmusson är en av 3 kammaråklagare vid den Internationelle Åklagarkammaren som handlägger immaterialrättsintrång.

Inledningsvis redogjorde Henrik Rasmusson för de lagar som styr åklagarnas verksamhet.

- Upphovsrättslagen (1960:72)
- Lagen om förbud beträffande viss avkodningsutrustning (2000:171)
- Varumärkeslagen (2010:1877)
- Patentlagen (1967:837)
- Mönsterskyddslagen (1970:485)
- Firmalagen (1974:156)
- Lagen om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter (1992:1685)

Immaterialrättsintrång faller under allmänt åtal men åtalsprövning ska ske.

Två förutsättningar måste vara uppfyllda, dels ska det finns en angivelse dels ska åtalet vara påkallat från allmän synpunkt.

Det finns dock en viktig distinktion mellan åtalsprövning för intrång i upphovsrätt respektive intrång i det industriella rättsskyddet.

·  Vid prövning av intrång i upphovsrätt gäller att intrånget ska vara angivet ELLER vara påkallat från allmän synpunkt.
·  Vid prövning av intrång i det industriella rättsskyddet gäller att intrånget skall vara angivet OCH vara av särskilda skäl påkallat.

De senaste åren har i snitt ca 100 ärenden angivits till åtal och efter åtalsprövning har ca 20 lett till ett åtal.
(Streamingförfarandet är nu under utredning. Två aktuella fall är Swefilm och Dreamfilm. Båda dessa är hemsidor med länkar till filmer och serier. Hemsidorna genererar stora annonsintäkter till ägarna. Åtal beräknas bli aktuella under 2016).

2. Stojan Arnestål, forskare vid IMK
Stojan Arnestål har skrivit en rapport – Straffrättsligt ansvar för intrång på det industriella rättsskyddsområdet. Rapporten utgjorde grunden för hans anförande. (Svenska Uppfinnareföreningen har stött tillkomsten av rapporten)

Han konstaterade att det finns faktiska åtal avseende intrång i varumärkesskyddet. Däremot finns det inga åtal eller mål som berör mönsterskydd eller patentskydd.

Stojan Arnestål presenterade en intressant vinkel på frågan om tillämpning av kriteriet ”särskilda skäl”, som varit föremål för ett extra direktiv och uppgift till patentlagsutredningen under 2015. Patentlagsutredningen konstaterade efter ett visst resonemang att det inte fanns skäl att ändra på kravet om särskilda skäl i den nya patentlagen. Svenska Uppfinnareföreningen har i sitt remissvar på utredningen krävt en djupare analys kring detta krav och ansett att patentintrång ska jämställas med annan ekonomisk brottslighet.

Svenska Uppfinnareföreningens remissvar

Stojan ansåg att utredningen hade tacklat denna frågeställning från en felaktig utgångspunkt. Han menar att utgångspunkten för att ett straffrättsligt patentintrång föreligger, är när en produkt blir direkt kopierad och därmed stulen. I detta fall borde inte det behövas en åtalsprövning med särskilda skäl. I stället borde man kunna direkt konstatera tämligen omedelbart att en kopiering skett och därmed tillåta ett åtal för patentintrång.

Patentlagsutredningen har enligt Stojan närmat sig denna fråga mer utifrån ett perspektiv där det finns olika och närliggande tekniska lösningar som konkurrerar med varandra på en öppen marknad. Stojan Arnestål menar att under dessa omständigheter borde inte straffrättsligt patentintrång över huvud taget vara aktuellt, utan att eventuella tvister som uppstår på marknaden får lösas med civilrättsliga regler.

3. Henrik Pontén – Svenska Antipiratbyrån, Rättighetsalliansen.
Svenska Antipiratbyrån arbetar med att beivra intrång inom filmbranschen medan Rättighetsalliansen arbetar med intrång i flera branscher.

Utredningar och bevissäkring genomförs innan rättsliga åtgärder vidtas, till exempel via en polisanmälan. Vidare bedriver Antipiratbyrån och Rättighetsalliansen informationsinsatser till viktiga aktörer. Ett exempel är information riktad till annonsörer och annonsförmedlare om att de medverkar till brott genom annonsering på tjänster såsom Swefilm och Dreamfilm. Swefilm beräknas ha genererat 13 miljoner kr i intäkter via annonser. 

Henrik Pontén beskrev piratstrukturen som närmast kan liknas vid en pyramid.

Överst finns Suppliers, därefter Releasegrupper, Tjänster, Uppladdare och i pyramidens bas återfinns nedladdare (den enskilda personen). För att få ett effektivt stopp på brotten inriktas bevissäkring och rättsliga åtgärder oftast mot Releasegrupper.

Det har visat sig att skadeståndsfrågan är en väl så viktig komponent som polisanmälan och åtal för att beivra upphovsrättsliga intrång. När skadestånden höjs blir det mer obekvämt att fortsätta med intrångsverksamhet.

Pirate Bay är ett exempel på en verksamhet som har prövats i alla tänkbara domstolar i Sverige och grundarna av Pirate Bay har befunnits skyldiga.  Men Pirate Bay fortsätter att fungera på Internet. För att få stopp på detta skulle det krävas att Internettrafiken blockeras. I Sverige och Nederländerna är detta inte möjligt. I resten av världen kan man det. ”Sverige är upphovsrättens u-land” är ett uttalande från Mediavision, och som citerades av Henrik Pontén.  Flera i lokalen sympatiserade med detta, bland andra Lars G. Åkerman, som har lång erfarenhet av internationell patent- och licenshandel inom Exportrådet.

4. Christina Berggren, advokat MAQS
Christina Berggren redogjorde för hur det praktiska arbetet mot piratkopiering går till.

För några år sedan genomförde tullen ett projekt - ”brännmärkt” - för att stoppa inflödet av piratkopierade produkter. Det resulterade i ett 60-tal ingripanden och att ca 10 000 produkter stoppades till ett värde av drygt 5 Mkr.

Hon redogjorde bla för praktikfallet Global köksknivar, som har en speciell ornamentering på handtaget. Denna ornamentering är gjord på ett speciellt sätt som gör det möjligt att se skillnad på en äkta kniv och en piratkniv.  Även den tandade slipningen av kniven är unik för Global-kniven, och som möjliggör identifikation av en äkta kniv.

Det är dock inte lätt för Tullen att identifiera piratkopior. Till sin hjälp har Tullen tillgång till olika databaser för kontroll av äkthet. Enligt Christina Berggren är funktionen hos dessa baser inte alltid tillfredsställande.

Arbete pågår inom Tullen för att effektivisera Tullens arbete.

Sanna Wolk docent vid Uppsala Universitet avslutade seminariet med att konstatera att intrångsåtal måste kombineras med andra typer av åtal för att bli effektivt

Torbjörn Larsson