Uppfinnaren som försvann

Vilka svenska storföretag har tillkommit efter 1945? Inte många: man brukar räkna upp Tetra Pak, Ikea och H&M. Inter Innovation kanske skulle höra till listan om inte upphovsmannen Leif Lundblad sålt det De La Rue. AutoLiv bör också räknas medan Axis kommer högt upp på utvecklingsbudget och förnyelseförmåga, längre ned i omsättning – än så länge. Jag menar att samtliga dessa bygger på innovation. Någon kanske tvekar inför Ikea och H&M och glömmer säkerhetsbältets vikt för AutoLiv. Men både Ikea och H&M bygger på tjänsteinnovationer.

Ett amerikanskt företag som skulle konkurrera med Ikea eliminerade några vad man såg som dumheter i affärsmodellen – och därmed gick det åt skogen för konkurrenten. Ikea är ett system liksom H&M är det, hur annars förklara att H&M konstant klarar sig mycket bättre än konkurrenterna? Inget av de här företagen kommer ur högskoleforskning. Jovisst, när de väl växt till sig tar de närkontakt med forskningen; AutoLiv är ett exempel. En nyckelperson för Tetra hade enbart folkskola, teknikern av företagsstartarna i Axis var avhoppad teknolog, trepunktsbältets uppfinnare ingenjör, Ingvar Kamprad…Varför denna drapa? Jo, det talas mycket om ”den svenska paradoxen” som ett viktigt problem. ”Paradoxen” är det faktum att Sverige ligger i topp när det gäller forskning och utveckling (FoU) som andel av BNP, en andel, väl att märka, som domineras av företagssektorn – den offentliga andelen är internationellt sett mindre markant.Ett sorgligt men talande tiden tecken våren 2008 är ”Utredningen om utvärdering av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering” som explicit vill få till stånd ”innovationssystemstärkande satsningar inom alla områden” att fungera som ett centralt underlag för regeringen. Utredningen hävdar bl a att via Vinnova har ”innovationsstödet… fått en mer professionell inramning” men anser att det finns samordningsproblem som bör lösas genom inrättandet av en ny sammanslagen myndighet, Forsknings- och innovationsmyndigheten. Utredningen understryker att den inte berör verksamheter inom Nutek, Innovationsbron eller Almi. Läs då en gång till uttalandet om ”innovationssystemstärkande satsningar inom alla områden” – ALLA områden?

I en utredning där inget av orden uppfinna, uppfinnande, uppfinning eller uppfinnare finns med en endaste gång. Utöver via de myndigheter som föreslås fusioneras går forskningsmedel även direkt till högskolorna. När en statlig utredning talar om innovation så relaterar man alltså detta endast till statliga satsningar på forskning. Den som förlorat en nyckel om natten söker under gatlyktan för där är ljust nog, oavsett var nyckeln tappades…Låt oss lyfta fram ordet ”system” i innovationssystem. Sverige utmärker sig av internationellt sett ovanligt många globalt verkande stora företag. De senaste siffrorna visar att dessa satsar ytterligare på FoU – men mest utomlands. Källa bakom paradoxen: att utgifter utomlands via företagens årsberättelser dyker upp som svenska? Vidare har dessa företag blott en liten del av omsättningen i Sverige. Ytterligare en paradoxkälla: att svensk FoU blir överrepresenterad relativt BNP eftersom den ”egentligen” relateras till en omsättning mest utanför landet? Apple, Microsoft, Dell – produkter av amerikanska studenter, ofta nog utan fullbordad utbildning – inte av akademisk forskning. Ja, jag hade kunnat tala om AGA, De Laval, Asea.  Uppfinnare, uppfinningar, entreprenörer, nyföretag… som växer sig stora och starka. Risken är att Sverige om några år lever med en än värre paradox.

Risken är att våra beslutsfattare och praktiska genomförare arbetar efter en irrelevant karta – bara för att det är där gatubelysningen finns. Forskningsanslag är tydliga, de bearbetas i någon (pseudo) byråkratisk ordning och med principer som kollegers granskning (peer review). (En granskning utomlands av detta förfarande visar att för genombrottsforskning är metoden inte dålig – det finns bättre.) Forskningsanslag är tydliga, uppfinningar är… Uppfinnare och uppfinningar behöver ett välkomnande samhällsklimat. När en statlig utredning som skall stärka innovationssystemet helt förbiser dessa, ja, då har vi inte en paradox utan en ljudlig krissignal.Detta välkomnande måste finnas överallt, måste demonstreras, i konkret handling. Det gäller utbildning, där utmaningen att utbilda kreativt och stimulera för livslång kreativitet är svår. Samma för entreprenörskap. Med några av de nämnda exemplen skulle det vara en framgång för en högskola med studenter som inte blir färdiga – för att de startat företag. Men skolan får betalt för examination…

Bengt-Arne Vedin