De svenska forskarnas beviljade patent är frekventare än i USA

Esbri har förtjänstfullt bett några forskare göra en antologi under titeln Sveriges entreprenöriella ekosystem. I denna har Evengelos Bourelos, Maureen Mc Kelvey och Olof Zaring skrivit kapitlet Akademiska patent. Du som trodde Du visste hur svagt de svenska universitetsforskarna bidrog till landets innovationsverksamhet har fel. De svenska forskarnas beviljade patent är frekventare än i USA. I både USA och Sverige var andelen cirka 6 % och i Italien 4% och i Frankrike 3%. Den aktuella studien visar att svenska forskare ofta deltar i näringslivsstyrda projekt och att eventuella patent söks i ett företags namn. Därför har det inte varit helt lätt att ta fram underlaget. Här har databaser hos EPO, PATSTAT och USPTO nyttjats. Att resultatet inte basunerats ut är förvånansvärt.

En fjärdedel av de som antas vid landets inkubatorer är akademiker (lärare eller studenter) från lärosätena
Olof Ejermo, docent vid CIRCLE vid Lunds Universitet har gjort en studie Den svaga länken? – Inkubatorernas roll i det svenska innovationssystemet. Han påpekar att inkubatorerna, som är anslutna till landets lärosäten borde få bättre utdelning i form av företag, som etablerats av lärare och studenter från landets lärosäten. I dagsläget utgör de endast 26% av dem som antas vid inkubatorerna. Men för att sätta detta i sitt rätta sammanhang får vi gå till Almis rapportserie om inkubation – helår 2014  Samtliga inkubatorer inom BIG Sweden. Denna rapport publicerades 2015. Den säger bland annat En jämförelse mellan ursprung för utvärderade och antagna idéer visar att idéer från näringslivet klarar sig bäst i konkurrensen om en plats i inkubatorerna. Näringslivet svarade för störst andel av de antagna, 43 procent, under 2014. Akademin (lärare och studenter) svarade för endast 26 procent, och fristående entreprenörer för 21 procent av de antagna.

Författaren föreslår bland annat I utformningen av inkubatorprogrammen bör den samhällsekonomiska betydelsen av inkubatorernas verksamhet lyftas fram mycket tydligare. I dagsläget nämns betydelsen av regionalekonomiska effekter. Spridningseffekter (av innovationer), demonstrationseffekter och innovationshöjd är också viktiga kriterier vid antagning PJ.

Här kan man se på det halvfulla glaset på två vis. Antingen kan man prisa den höga andelen akademiker bland de lyckosamma företagsstarterna. I andra studier utgör de bara en bråkdel. Eller så kan man som Ejermo betrakta detta som en brist, som behöver åtgärdas. En reflexion, man kan göra, när man lägger dessa tre studier bredvid varandra, är om inte förväntningsnivån på akademikerna, som både uppfinnare och entreprenörer kanske är orealistiskt hög. Här finns ju anledning att glädjas åt de goda resultaten i synnerhet i patentstatistiken.

För Er som är intresserade fick vi, som gick på ett seminarium arrangerat av Entreprenörskapsforum veta att den årliga budgeten för inkubatorerna ca 50 miljoner för lärosätenas innovationskontor ungefär 100 miljoner kronor. De senare skall nyttja 80% av sin resurser för att stödja lärosätenas forskare. Mao resurserna, som återstår till studenter, den verkligt entreprenörilla källan, enligt all erfarenhet, är måttlig.

Peter A Jörgensen