Immaterialrätten måste bli ett tydligt verktyg för att skapa värde

Regeringen, Vinnova och PRV satsar stort på att öka kunskapen om att nyttja immaterialrätten. Detta är välkommet. Här några uppslag till studier, som kan lägga grunden för policyutvecklingen.

På byråkratsvenska innebär uppdraget bland annat att Det har blivit mer betydelsefullt att i företagens affärsstrategier liksom akademiska forsknings- och utvecklingsstrategier ha en överblick och kontroll över sina immateriella tillgångar, liksom de olika alternativ, som finns för att hantera dessa. Immaterialrätten måste i högre utsträckning bli ett tydligt verktyg att skapa värde. Detta är avgörande för svenska aktörers möjlighet att konkurrera och göra affärer på en global marknad.

Vinnova har nu uppmanat forskare att komma in med ansökningar om nya studier för att nå de uppställda målen.

Här lite länkar för den intresserade:

Regeringsuppdraget Uppdrag att genomföra insatser för kunskapsutveckling och förbättrat offentligt stöd för hantering av immateriella tillgångar

Utlysningen från Vinnova med sista ansökningsdag 2016-10-18 Sambandet mellan immateriella tillgångar och konkurrenskraft - företagsstrategier i digitaliseringens tidevarv

Förstudie Management av immateriella tillgångar, Marcus Holgersson.

Förslag i Entreprenörskap i det tjugoförsta århundrandet del 1 av 2 SOU 2016:72 Entreprenörskapsutredningen (sid 243) ”Utred möjligheterna att stärka små och medelstora företags möjligheter att få stöd i immateriella rättsfrågor.”

Om vi är rätt underrättade avser Vinnova att beställa ytterligare en förstudie, som skall belysa frågor på makronivån och att den också skall följas av en utlysning.

Mao immaterialrätten har flyttat fram sina positioner i myndighetsvärlden. Sköts detta väl kan förståelsen, kompetensen och intresset öka markant de närmaste åren. Vilket vi alla kommer att tjäna på.

Några uppslag till frågeställningar, som kan studeras

Vårt intresse överensstämmer med regeringsuppdraget med den preciseringen att vi önskar att de olika forskningsprojekten och evevntuellt utredningsuppdrag ger konkret underlag till en förbättrad immaterialrättslig policy för policyorgan såsom näringsdepartementet, offentliga och privata finansiärer samt uppfinnare och entreprenörer. Generellt är kunskapen om hur immaterialrätten utnyttjas i vårt land begränsad det vill säga att basfakta saknas. Studier, som bygger på insamling av ny data har de senaste åren varit få, därför har också debatten om policy varit klen. Detta gäller inte debatten om kopiering av filmer och streamingtjänster. Här har debatten varit livlig bland annat på grund av tillgången på konkreta uppskattningar av de ekonomiska värden, som förloras av rätts-innehavare.

Några övergripande frågor;

▪  Hur mycket investeras av olika grupper i olika skydd? Vilket skydd ger detta? Vilka värden skapas? Hur kan de svenska aktiviteterna jämföras med andra ledande industrinationer? Hur mycket värden förloras på grund av att skyddet är svagt?
▪  Kingston-Rapporten från år 2000 visade att samtliga 600 europeiska teknikföretag, som etablerat affärer i USA hade mötts av immaterialrättsliga tvistemål av varierande slag, i en del fall mindre allvarliga. Hur har det gått för svenska uppfinnare och start-up-företag de senaste tio åren i USA? Se exempelvis den avbrutna Vinnovastudien från 2005 Protection of Swedish Intellectual Propriety in the US.
▪  Motsvarade fråga avseende Japan, Kina och Europa?
▪  Uppföljning av Ratiostudien ”Svenska patenttvister i europeisk jämförelse” om patentintrång i Sverige.
▪  Statsstödsreglerna har ju särskilda undantag för statligt stöd till kostnader i samband med immaterialrättsligt skydd. Detta ger statsmakterna möjligheter att stödja innovativa företag yngre än sju år med särskilt stöd avseende immaterialrätt. Hur används detta i andra europiska länder och hur skulle Sverige kunna nyttja denna möjlighet?
▪  Bruksmodellen bör utredas. Är det en lämplig modell för Sverige i synnerhet för uppfinnare och mindre företag, som ej är kapitalstarka? Patent är det vanliga sättet att skydda tekniska idéer. Den ökade komplexiteten och internationaliseringen av patentskydd har också medfört att kostnaden för patentskydd ökat. Den höga kostnaden medför att patentskydd ofta väljs bort av uppfinnare och småföretagare. Bruksmodell finns inte i Sverige. Det finns i många andra länder till exempel i Finland och Tyskland med olika beteckningar. Poängen med bruksmodell är att den initiala kostnaden är förhållandevis liten, medan skyddet kan bli väl så kraftfullt som patent. Bruksmodellskyddet ger en kortare skyddstid, men det kan utgöra ett väsentligt skydd i starten av många projekt. Vi vet inte så mycket om effekterna av dessa enklare idéskydd i andra länder. En utredning som kartlägger hur bruksmodellskyddet fungerar i andra länder skulle kunna utgöra en bas för fortsatt diskussion om införande av bruksmodellskydd i Sverige.
▪  De senaste åren har en lång rad innovationsföretag sålts till utländska investerare. Finns någon gemensam nämnare i deras immaterialrättsliga strategier? Har några drabbats av immaterialrättsliga tvister efter försäljningen. Vilka försäkringslösningar har använts, om några?
▪  En sammanställning av de tvister som lösts via olika former av skiljenämnder i Sverige är av stort intresse. Detta kan nog stöta på patrull då flertalet avgöranden är hemliga.
▪  Internationell översikt över straffrätten och immaterialrättsbrott det vill säga en uppföljning av den nordiska studien, som utförts vid Uppsala universitet 2015.
▪  Sammanställning över det stöd indirekt och direkt, som olika länder ger sina immaterialrättsinnehavera när de arbetar utanför det egna landet. Några exempel: Franska staten har via France Brevets investerat € 100 miljoner i ett statligt patentbolag för att lösa detta problem. USA lär genom bland annat handelskammare ge stöd i tredje land
▪  Utveckla statistiken i Sverige så att den blir ett bättre policyhjälpmedel. Denna fråga avhandlas bland annat i Entreprenörskap i det tjugoförsta århundrandet. Se sid 243 och världsbanksstatistiken ”visar att företag yngre än fem år bara står för 8% av de svenska patentansökningarna. Motsvarade siffror är för Finland 23%, Storbritannien 14% och USA 22%.” Med dagens statistik går det inte att avgöra om unga svenska företag söker färre patent än i Finland, USA och Storbritannien i förhållande till BNP eller folkmängd.
▪  Hur stor är omfattningen av licenshandeln i Sverige? Detta gäller både nationella och internationella avtal. Ett viktigt särfall är transaktionerna mellan uppfinnare å ena sidan och tillverkande företag å andra? Detta är viktigt att jämföra med start-up-verksamheten. Den senare får avsevärt offentligt stöd. Slutligen har avtalens utformning och framgångsfrekvens intresse. Vinnova, Almi, Innovationskontoren och inkubatorerna bör ha en unik möjlighet till datafångst avseende dessa avtal
▪  En översikt över några av de nationella och internationella tvisterna mellan uppfinnare eller start-up-företag å ena sidan och andra aktörer å andra. Här finns mycket att lära om studien görs med tillräcklig objektivitet och juridisk kompentens. Observera att många tvister gäller utebliven licensbetalning sedan avtal ingåtts. Dessa gäller ju avtalsrätt och inte immaterialrätt, men tvisten bör i detta samband behandlas, som en form av indirekt immaterialrätt.
▪  En vanlig strategi eller delstrategi är att hemlighålla exempelvis produktionsmetoder, datorprogram, algoritmer, kundlistor. Vi vet också att kriminell verksamhet i form av inbrott, brott i form av datastöld över nätet, stöld av hemligheter av anställda eller konsulter inte är ovanligt. Här saknas data om omfattningen och kostnaderna dels för förebyggande verksamhet dels för uppkomna förluster. Detta är en synnerligen viktig frågeställning, som få vill tala om.

Frågor, som gäller tidiga skeden i innovationsprocessen.
▪   Hur planera när finansieringen är obefintlig, svag eller osäker? Hur planera om vi vet att skyddets värde är svagt och synnerligen svårbedömt? 
▪   Vilka erfarenheter finns från de uppfinnare, som väljer att skriva alternativet att teckna sekretessavtal med tillverkande företag och således undviker att själva bekosta det immaterialrättsliga skyddet?

De nya reglerna för den gemensamma patenträtten och rättsordningen
Efter ca 40 års förhandlande har European patent with unitary effect (EPUE) nått en förhandlingslösning. Detsamma gäller det gemensamma domstolsväsendet Unitary Patent Court (UPC). Ratificeringen är ännu inte klar. Nu när Storbritannien väljer att lämna EU, så har förutsättningarna ändrats.
▪   Hur utfaller, främst kostnadsmässigt, de nya europeiska patentreglerna vad gäller ansökan och årsavgifter och den nya rättsordningen för uppfinnare och start-up-företag?
▪   Vad kan Sverige göra på nationell nivå för att begränsa kostnaderna för dessa kategorier? Statsstödsreglerna har ju särskilda undantag för statligt stöd till kostnader i samband med immaterialrättsligt skydd.  

Övriga frågor
Sammanställning av de forskningsintensiva företagens (exvis Ericsson, Astra-Zeneca, Volvo AB) framtidssyn på patentsystemet. Detta är mycket inkomstbringande för nationen Sverige. Enbart Ericsson fakturerade år 2015 för 15 miljarder kronor till sina licenstagare. Det finns många hot mot dessa inkomster exempelvis patentboxar. Se Entreprenörskap i det tjugoförsta århundrandet Sid 125

Peter A Jörgensen, Kjell Jegefors, Torbjörn Larsson