29 november 2016
Tunt budskap om generella förbättringar till landets innovatörer och start-up-företag i regeringens forsknings- och innovationsproposition
Vad innebär Forsknings- och innovationspropositionen för enskilda innovatörer och innovativa start-up-företag? Den intresserade bör också ta del av höstens budgetproposition, som i vissa stycken innehåller mycket mer detaljerat bakgrundsmaterial och statistik.
Jo det finns goda nyheter i synnerhet för den, som arbetar inom några av de utvalda prioriterade utmaningarna. Dessa är klimat och miljö, hälsa, ökad digitalisering, ett hållbart samhälle och förbättrade kunskapsresultat i det svenska skol- och utbildningssystemet. Listan på andra prioriterade områden är lång. Här några exempel migration och integration, antibiotikaresistens, rymdforskning och rymdverksamhet. En närmare analys visar ju att det inte är mycket, som faller utanför dessa områden. Här gäller det av kavla upp ärmarna och arbeta sig in i de mycket aktiva kluster, som finns och som kommer att bildas runt bl.a. lärosätena och forskningsinstituten. Detsamma gäller om de regionala innovationssatsningarna, som nämns nedan
Kritik i tidigare utredningar
I propositionen bemöter man kritiken i Riksrevisionens rapport Statliga stöd till innovation och företagande och Entreprenörskapsutredningen De samlade iakttagelser som externa bedömare gör är att det saknas en samlad bild av de statliga programmen för främjandet av innovation och näringsliv. Därmed är det svårt att bedöma i vilken utsträckning programstrukturen tjänar de övergripande målen för politiken. (Sid 122) Till detta avser regeringskansliet att återkomma i en skrivelse.
Om utvärderingar skriver man En mer systematisk utvärdering av de samlade insatserna för främjande av innovation och näringsliv är en förutsättning för att kunna öka effektiviteten i denna del av forskning och utveckling.(Sid 122)
Stöd till verifiering
Verifieringsanslag kommer att prioriteras och öka med 30 miljoner kronor. I propositionen pekas inte särskilt ut enskilda innovatörer. (Sid 136)
Här föreslås inga ökade medel till Almis innovationslån
En fondstruktur för innovation och tillväxt (SOU 2015:64) konstaterar utredningen av statliga marknadskompletterande finansieringsinsatser att innovationsstödet till företag och projekt i tidiga utvecklingsfaser behöver förstärkas. Utredningen föreslår att Almi Företagspartner AB ska ges möjligheter att utöka sin utlåning i form av innovationslån (Sid 136) Detta förslag lämnas utan åtgärd.
Immaterialrätt
Immaterialrätten understryks särskilt. Här nämns uppdraget till Vinnova och PRV att arbeta med utredningsverksamhet och informationsaktiviteter. Entreprenörskapsutredningen föreslår en ny utredning för att analysera hur rättssystemet fungerar för de kapitalsvaga aktörerna. Detta nämns inte. (Sid 139) Förslagen på åtgärder från bl.a. Svenska Uppfinnareföreningen är lång. Bl.a. föreslår föreningen snabbare rättsprocesser vid intrångsmål, offentligt stöd vid tvister om patentintrång exempelvis med en försäkring, immaterialrättsbrott skall behandlas som brottmål och dessutom föreslås några utredningar.
Innovationskontor och Inkubatorer
En utredning om Innovationskontoren och Inkubatorerna framtida roll aviseras. Detta är av intresse, då det i olika sammanhang föreslagits att Innovationskontoren skall öppnas upp för enskilda innovatörer. (Sid 136) Se exempelvis om Entreprenörskapsutredningen.
Regionala innovationssatsningar
Regeringen och EU satsar stora medel på regionalt innovationsverksamhet. Programperioden 2014–2020 för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) innebär en fokusering på insatser för att främja entreprenörskap, innovation och omställning till en koldioxidsnål ekonomi. Totalt avsätts inom ERUF cirka 8 miljarder kronor inom området forskning, teknisk utveckling och innovation. (Sid 141) Bl.a. avsätter regeringen 440 miljoner kronor under programperioden 2014–2020 till ett innovationsstöd med syfte att överbrygga avståndet mellan forskare och praktiker inom jordbruket. Här gäller för innovatörer och företag att identifiera de olika regionala aktörerna. En början kan vara regionstyrelser eller länsstyrelser och deras strukturfondssekretariat.
Innovationsupphandling
Innovationsupphandling nämns särskilt och propositionen tar upp den nya myndigheten, som just etablerats. (Sid 141) Det är som vanligt en ambitiös ton, men det har låtit nästan likadant sedan någon gång kring 1980, då USA etablerade Small Business Innovation Research (SBIR), som varit mycket framgångsrikt. Varför Sverige misslyckats i denna gren vet vi inte. Jämför med den lyckade utvecklingen i Nederländerna och Storbritannien. Detta misslyckande har fått mycket liten uppmärksamhet. Se Karl Lundvall och Carl von Utfall Danielsson ;Varför upphandlar den offentliga sektorn inte fler innovationer
En särskild Innovationsproposition
En allmän reflexion är att denna proposition understryker önskemålet att regeringen bör presentera en särskild Innovationsproposition. Forskningsfrågorna dominerar, som vanligt, även denna gång. Se Skilj innovationspolitiken från forskningspolitiken
Peter A Jörgensen