11 maj 2015
Varför stannar inte tillväxtföretagen?
Varför köps så många tillväxtföretag upp av utlänningar? Detta stora utflöde vill knappast någon inom Innovationssverige tala om. Det finns heller inga aktuella studier i ämnet, skriver Peter A Jörgensen, tidigare bland annat teknisk attaché i Kalifornien.
Näringsminister Mikael Damberg var i Silicon Valley nyligen. Han besökte amerikanska företag, finansiärer och universitet, hoppas jag. Dessutom träffade han svenska företag, som placerat sina ledningsfunktioner och finansieringsavdelningar där. Hoppas han ställde rätt frågor.
Den stora frågan är varför köps så många tillväxtföretag upp av utlänningar? För det enskilda företaget är det logiskt att söka utländska finansiärer. För nationen Sverige är det tveksamt. Varför debatteras det inte?
Sverige är ett förlovat innovationsland. Sverige placeras som regel etta, tvåa eller trea när det gäller innovationsklimatet i olika internationella rankinglistor. Den politiska enigheten om att Sverige är en kunskapsnation är öronbedövande. Den borgerliga regeringen höjde under åtta år vid makten statens forsknings- och innovationsbudget från 25 miljarder kronor årligen till 34 miljarder. Detta är en 36 procentig höjning under finanskrisen. Andra OECD-länder sänkte samtidigt sina motsvarigheter. Den nya röd-gröna regeringen har inrättat ett innovationsråd, satsat på mer export, bidrag till unga företag och gjort andra ambitiösa utfästelser. Alla vill satsa på uppfinnare, forskare och innovationer.
"Skall vi ha en dyrbar forsknings- och innovationspolitik är det viktigt att skattebetalarna får reda på vilka effekter den får."
Intäkterna från licensförsäljning från svenska företag och uppfinnare är cirka 100 miljarder kronor om året. Bara Ericsson ställer ut licensfakturor på 6 miljarder kronor om året. I bytesbalansen för teknikhandel placerar sig Sverige bland de ledande nationerna som Tyskland och USA.
Några orosmoln finns det dock på den innovationspolitiska himmeln. Förnyelsekraften från de unga tillväxtföretagen kunde vara starkare. Exempelvis söks patenten framför allt av de äldre, etablerade företagen. Statistik från Världsbanken pekar på att företag yngre än fem år bara står för 8 procent av de svenska ansökningarna. Motsvarade siffror är för Finland 23 procent, Storbritannien 14 procent och USA 22 procent (se Världsbankens rapport om det svenska företagsklimatet).
Det andra orosmolnet är försäljningen av tillväxtföretag till utlandet. Affärsvärlden har tidigare rapporterat att ”bara två av 57 uppköpta teknikbolag det senaste decenniet är kvar i svensk ägo” (Affärsvärlden den 7 oktober 2014). Här finns också en lista på de tio företag som enligt tidningen står i tur för uppköp.
Sju av tio av Industrifondens företagsförsäljningar gick till utländska investerare åren 2009–2012. Industrifonden är statens verktyg för att öka de innovativa företagens möjlighet att växa. Det är med andra ord en spjutspets i politikernas verktygslåda för att ta Sverige in i framtiden (Industrifondens årsredovisningar).
Sverige är en liten avnämarmarknad. Det gäller också Europa i viss mån. Möjligheten att attrahera expertis för att utveckla en del affärskoncept är begränsad. Med andra ord finns det en rad skäl för företag att välja dels att knyta till sig internationella investerare, dels att flytta verksamheten utomlands. För många företag är ju att bli uppköpt av ett väl etablerat utländskt företag det mest effektiva metoden att nå marknaden. Det är industriellt och finansiellt mycket logiskt. I andra fall kan det bero på brist på expansionskapital i Sverige eller på grund av mindre fördelaktiga skatteregler. Några av företagens operativa verksamhet stannar i Sverige. Andra lämnar landet. Studier saknas.
Detta stora utflöde vill få aktörer (läs: inga) inom Innovationssverige tala om. Som sagt finns det inga aktuella studier i ämnet. Skall vi ha en dyrbar forsknings- och innovationspolitik är det viktigt att skattebetalarna får reda på vilka effekter den får. Det är också viktigt att vi debatterar varför företagen inte stannar. Det är ju ett lackmustest på det svenska tillväxtklimatet. För Stefan Löfven är det också viktigt att veta att många av de företag, som skulle hjälpa honom att sänka arbetslösheten lämnar scenen. Och detta under tystnad.
PETER A JÖRGENSEN
tidigare ordförande i Svenska Uppfinnareföreningen och teknisk attaché i Kalifornien