Vem står bakom dagens innovationer?

100 svenska innovationer som har gjort succé presenteras. Universitetsforskarna står bara för en femtedel av succéerna. Detta är historia. Hur ser det ut idag?

Dagens Nyheter publicerade nyligen en artikel och tar upp den rapport Christian Sandström presenterade 2014. Initiativtagare till faktainsamlingen var Stockholm Innovatörskrets (STIK). Sedan bidrog Vinnova med finansiering i samarbete med Svenska Uppfinnareföreningen. Arbetet utfördes vid forskningsinstitutet Ratio och Reforminstitutet.

80 procent av Sveriges främsta innovationer kommer från fristående uppfinnare eller från anställda på företag, medan bara 20 procent dykt upp i universitetsmiljö. Christian Sandström, som undersökt bakgrunden till snilleblixtarna, tror att den starka ingenjörskulturen är en anledning till att uppfinningsrikedomen fortsätter att vara stor i landet.

Denna utredning tar upp Polhemsknuten från 1690 till Spotify 2006. Det är m.a.o. en historisk översikt. Den naturliga frågan är: Hur ser det ut 2016? Och det vet vi.

Entreprenörskapsforum har publicerat rapporten Innovation utan entreprenörskap? Skriven av Johan P. Larsson 2015. Den säger

Efter er en genomgång av SWINNO - en ny databas över svenska innovationer - kan konstateras a entreprenöriellt handlande - snarare än universitetsforskning - ligger bakom en överväldigande majoritet av svenska innovationer. Detta gäller oavsett om det gäller innovationens ursprung, eller andelen innovationer (15 procent) som har ett uttryckligt universitetssamarbete. Tidigare forskning (se t ex Sandström, 2014) rapporterar kvalitativt i princip identiska siffror när endast de allra viktigaste innovationerna (snarare än alla registrerade innovationer) beaktas.

Konceptuellt betonar denna rapport entreprenören dels som en viktig källa till innovationer, dels som den aktör som introducerar allmännyttig kunskap på marknaden. (Sid 37)

M.a.o. idag gäller ungefär samma förhållanden. Detta är viktigt för den framtida policyutvecklingen. Våra politiker lever i tron att forskning i någon form av linjärt samband leder till innovationer. Utredningar har om och om igen visat att sambandet är mycket mer komplext. Många innovationer har sin grund i mer praktiska erfarenheter eller entrepröneriella aktiviteter. Detta förminskar naturligtvis inte på något vis behovet av forskning. Forskning och innovationsverksamhet är två skilda verksamheter med olika mål och verktyg. Båda verksamheterna är lika viktiga. Detta måste upprepas ofta.

Samtidigt noterar vi att svenska universitetsforskare är synnerligen framgångsrika och deltar i olika former av innovationsverksamhet. Sex procent av samtliga patent beviljas till universitetsforskare. I många fall är patenten resultat av ett samarbete med näringslivet och det är ett företag, som sökt patent. Detta är en lika hög siffra, som för USAs forskare. Den svenska siffran är dock något högre och är således högst i världen. Se De svenska forskarnas beviljade patent är frekventare än i USA

Peter A Jörgensen