Årets uppfinnarkvinna prisades

Se saker med andra ögon

Prisceremonin inleddes med att Mats Olsson, ordförande i Svenska Uppfinnareföreningen hälsade alla välkomna. Sofia Seifarth från Tekniska museet fortsatte med att bland annat berätta att alla vinnares uppfinningar finns representerade på museet. Moderatorn Sara Modig, som jobbat med innovationspolitik i snart 20 år och sedan två år är företagare i ModigMinoz, satte fokus på utvecklingen av kvinnors företagande och uppfinnande i Sverige och globalt.

Petra Wadström gav en målande bild av livet som innovatör. Hon minns när hon för 15 år sedan kom med en hel packe idéer till innovationsrådgivaren Margareta Andersson-Hilstad (till vars minne Årets uppfinnarkvinna är instiftat) som gav henne rådet ”Den där med vattnet ta tag i den längre fram. Lär dig först innovationsprocessen med någon av de andra idéerna”.

– Min resa med Solvatten har lärt mig att våga tro på min idé och att se saker med andra ögon. Det svåra är att det tar lång tid och att andra också måste se saker med andra ögon, särskilt för finansiering, upphandlingsprocesser, tullhantering och allt som hör till socialt företagande, berättade Petra Wadström som vann Skapa utvecklingsstipendium 2008.

Solvatten möter det stora behovet av att rena vatten från hälsofarliga mikroorganismer. Uppfinnarkvinnor utvecklar behovsstyrda uppfinningar, medan män oftare utgår från en teknik eller ett material och skapar sedan ett behov av uppfinningen.

Likvärdiga villkor

Gunilla Thorstensson från Tillväxtverket berättade att i dag går mer än 80 procent av den statliga företagsfinansieringen till branscher där män verkar. Samtidigt har antalet företag som drivs av kvinnor ökat med hela 34 procent mellan 2006 och 2012. Detta är några av utgångspunkterna för den nationella strategi för ett företagsfrämjande på likvärdiga villkor, som Tillväxtverket arbetar fram och som lämnas till regeringen i mars 2015. Ett utkast har under hösten varit på synpunktsrunda hos 70 organisationer däribland Svenska Uppfinnareföreningen, och 57 organisationer har lämnat in synpunkter skriftligt, vilket visar på ett stort engagemang i frågan.

– Vi kommer i den nationella strategin fokusera på vilka förändringar som krävs i det företagsfrämjande systemet gällande ledning, styrning, samverkan, kommunikation och synen på bransch. Vi kommer att lämna ett antal åtgärdsförslag, inte minst hur man följer upp hur samhällets resurser når kvinnors och mäns företag, berättade Gunilla Thorstensson, jurymedlem och programansvarig för Främja kvinnors företagande på Tillväxtverket som stödjer Årets uppfinnarkvinna.

Uppfinnare och entreprenör

Linda Krondahl som burit titeln Årets uppfinnarkvinna det senaste året ser en skillnad mellan att vara uppfinnare och att vara entreprenör.

– Det är så befriande att vara uppfinnare. Det är helt okej att göra 99 misslyckade uppfinningar före succén. En entreprenör har man inte samma förståelse för. Idén är en procent av arbetet, det stora jobbet är att få ut uppfinningen på marknaden. Jag ser ett behov av att matcha idébärare med företagare, sade Linda Krondahl.

Åsa Malmsten från företaget Smarta Saker menade att skillnaderna mellan kvinnors och mäns innovationer som de säljer inte skiljer sig åt – förutom att kvinnor gärna tillverkar sina i många färger. Däremot är hon tveksam till myndigheters stöd till uppfinnare.

– Varför stoppar man inte uppfinnare som inte har möjlighet att leva på sin uppfinning, vågar man inte säga det?, undrade Åsa Malmsten.

Svenska Uppfinnareföreningen har utvecklat metoden MentorRing där deltagarna får ett annat stöd än lån eller bidrag. Genom det ömsesidiga mentorskapet mellan deltagarna kan de utveckla sina idéer, men även testa om idéerna är bärkraftiga nog för att bli innovationer. Margareta Andersson-Hilstad levde och verkade i den andan, hon menade att alla idéer och alla uppfinnare måste få sin chans.

Helena Thorén, frilansjournalist

Därför finns Årets uppfinnarkvinna

Svenska Uppfinnareföreningen har sedan 2006 delat ut priset Årets uppfinnarkvinna. En rad inspirerande och framgångsrika kvinnor har satt strålkastarljuset på uppfinnarkvinnan. De behövs som förebilder i en medial värld där uppfinnaren porträtteras som en man, inte sällan till åren kommen eller rent av historisk.

Men under radarn pågår ett generationsskifte. I Sveriges största uppfinnartävling för unga, Finn upp, står sedan flera år tjejerna för mer än hälften av tävlingsbidragen. På årets innovationsgala var nästan hälften tjejer av finalisterna i Framtidens innovatör, men bland finalisterna som tävlade om Skapas utvecklingsstipendium (i folkmun kallad Årets uppfinnare) var bara var en av tio kvinna. Lyfter man blicken utanför Svenska Uppfinnareföreningens sfär har bara två av 199 Nobelpristagare i fysik varit kvinnor (en av dem var Marie Curie).