Vem har råd att uppfinna?

Av Carl-Johan Westholm & Dan Brändström | 20 november 2015 i Svensk Tidskrift

Engström och Piratpartiet är uppenbarligen påverkade av tankarna hos den anarkistiske franske filosofen Proudhon, ihågkommen för uttalandet att ”egendom är stöld”, skriver Carl-Johan Westholm och Dan Brändström i en replik till Christian Engström.

”Patent är inte detsamma som äganderätt. De är inskränkningar i äganderätten. Patent är statssanktionerade privata monopol” – det skriver Christian Engström, som satt i EU-parlamentet 2009-2014 för Piratpartiet i en replik på två artiklar av oss.

Det finns det två slags svar, det ena idéhistoriskt, det andra praktiskt. Först den idéhistoriska bakgrunden.

Det är välkommet med ifrågasättanden av patentsystemet. En allmänt accepterad idé som inte ifrågasätts, den kan lätt gradvis förlora allmänhetens förståelse, eftersom ingen haft anledning att försvara den – det var ett av John Stuart Mills argument för värdet av yttrandefrihet i dennes klassiska On Liberty 1859.

”Lagfarter på fastigheter är inte detsamma som äganderätt. De är inskränkningar i äganderätten. Lagfarter är statssanktionerade privata monopol”. Nej, det skriver inte Engström. Men det skulle han kunna skriva. För visst utgör äganderätten till en fastighet för en person en inskränkning av någon annans rätt till samma egendom. Ägaren har ju monopol på utnyttjandet. Engström och Piratpartiet är uppenbarligen påverkade av tankarna hos den anarkistiske franske filosofen Pierre-Joseph Proudhon (1809-1865), ihågkommen för uttalandet att ”egendom är stöld”. Även Jean-Jacques Rousseau skymtar med sina kända ord ur Samhällsfördraget (1762):

”Den första människa, som inhägnade ett stycke mark, kom på att säga ´Detta är mitt!´ och fann människor nog enfaldiga att tro honom, denne var samhällets verkliga grundare. Hur många brott, krig, och mord; hur mycken olycka och fasa skulle inte den mänskliga rasen ha besparats om något ryckt upp pålarna, fyllt igen diket och ropat till sina medmänniskor: ´Akta er för denne bedragare, ni är förlorare om ni glömmer att jordens frukter tillhör alla och jorden själv tillhör ingen!´”

En filosofisk idé tar inte slut för att fler köper den – lagret minskar inte, till skillnad från köp av varor och tjänster. Det gäller även tekniska idéer, som vanligen förknippas med uppfinningar. Men skapandeprocessen är ofta annorlunda, liksom testet, som sker i experiment.

Nu till det praktiska. Är idén enkel, och ansträngningarna för att ta fram och utveckla tekniken små, då är ett misslyckande inte någon katastrof. Utvecklingsarbetet skulle inte ha förbrukat så mycket pengar.

Om Engström och vi som undertecknat denna artikel vore teknologiska snillen, och hade en intressant idé som, om den visade sig hållbar, skulle tjäna människosläktet, eller mer ödmjukt uttryckt: efterfrågas på världsmarknaden – hur skulle vi bete oss, om (OBS!) det skulle krävas många års kostsamt utvecklingsarbete? Vi kunde kanske låna pengar för att finansiera flera års arbete, och sedan, efter åratals experiment visa att idén går att tillämpa. Bra, eller…?

Om inte det fanns möjlighet för oss att ta betalt av dem som utnyttjar vår idé, alltså ingen upphovsrätt, inga patent, det vill säga tidsbegränsat monopol på äganderätten till idén – då skulle vi rimligen vara fall för ekonomisk omyndigförklaring. Vem skulle då ha råd att arbeta som egen uppfinnare? Enbart den som har råd att avstå från arbetsinkomster.

Ett alternativ är att vara statsanställd forskare med fallenhet för att skriva anslagsansökningar.

Ett tredje alternativ är att inom ett tillverkande företag driva utvecklingsarbetet, och överraska marknaden med en ny produkt, och i kraft av ”first mover advantage” erövra så stora marknadsandelar att utvecklingsarbetet ger upphov till lönsam tillverkning och försäljning i egen regi.

Det senare är, utan likheter i övrigt, samma taktik som i primitiva samhällen, där den som först slår sig ned i urskogen och förmår försvara sin inhägnad i kraft av fysisk råstyrka utövar ägarens rättigheter; då lokal markdominans, idag stora företags globala marknadsdominans.

Stora marknadsandelar kan ha sina fördelar för distribution och marknadsföring. Men några specifika fördelar för att finansiera stora forsknings- och utvecklingsinsatser finns inte.

Patenträttens tidsbegränsade monopol till varje uppfinnare, stor som liten, ger fler finansieringsvägar för tekniskt nytänkande. Därför är det särskilt viktigt att skyddet för den intellektuella äganderätten får så långt möjligt samma legala status som skyddet för den materiella.

Carl-Johan Westholm, ordf Uppfinnarkollegiet, fil dr, tidigare VD Företagarna och Svensk Handel

Dan Brändström, vice ordf Uppfinnarkollegiet, professor, tidigare VD Riksbankens Jubileumsfond