Patentordlista

Redan när ansökan lämnas in blir vissa uppgifter allmänt tillgängliga, offentliga, genom att ansökan diarieförs. Genom diariet blir främst följande uppgifter tillgängliga: ansökans diarienummer och vilken klass/klasser ansökningen tillhör, sökandens namn och adress, ev. ombud och ombudets namn och adress, uppfinnarens namn och adress, uppfinningens benämning. Hela patentansökan blir allmänt tillgänglig, blir offentlig, efter 18 månader. Denna regel gäller i de flesta länder. I Sverige betyder det att hela ansökan kan läsas och studeras på PRVs bibliotek eller man kan beställa en kopia. När patentet är beviljat trycks en patentskrift. Se också Offentlighet.

Alster är en kategori av patentkrav. Ett alster kan vara en produkt, ett föremål, något framställt till exempel. bruksföremål, maskiner, apparater, kemiska produkter, läkemedel. Se även anordning.

Anordning är en kategori av patentkrav, som i detta fall ofta är en anordning, en apparat, en maskin, ett verktyg för framställning av ett alster. Tekniskt sett finns knappast någon skillnad mellan alster och anordning.

Patentansökan är den skrivelse, (ansökningshandling), med bilagor, (beskrivning, patentkrav och sammandrag), som man lämnar in till patentverket, PRV, för att söka patent. Ansökningshandlingen ska innehålla vissa bestämda formella uppgifter. För detta finns färdigtryckta formulär hos PRV. Beskrivningen kan behöva kompletteras med ritningar. Har sökanden ett ombud ska ansökningen innehålla en fullmakt för sökanden. Den patentansökan som lämnas till PRV utgör grundhandling och under ansökans behandling får man inte lägga till något som inte finns i grundhandlingen.

Ansökningsavgiften är för närvarande (okt 2003) 4000 kronor inklusive nyhetsgranskning. Om antalet krav är större än 10 tillkommer en avgift av 150 kronor för varje krav över 10. Kom ihåg att avgifter kan ändras, så kontrollera avgiftens storlek på PRVs hemsida.

Ansökningshandling ingår i patentansökningen och ska innehålla bestämda formella uppgifter: sökandens namn och adress, uppfinnarens (eller uppfinnarnas) namn och adress, uppfinningens benämning, om sökanden använder ombud, även ombudets namn och adress samt uppgift om de bilagor, som ingår i ansökningen.

Användning är en kategori av patentkrav som innebär användningen av ett alster eller ett förfarande. Här kan man komma ihåg att alstret eller förfarandet inte behöver vara nytt bara användningen är ny och kan anses ha uppfinningshöjd.

För uppfinningar som man gör som anställd i ett företag, som arbetstagare, gäller särskilda regler. Det finns en lag ”Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinning”. I den regleras hur en patenterbar uppfinning ska hanteras, vem som kan få äga eller utnyttja uppfinningen och att ersättning till uppfinnaren alltid ska utgå.

När en patentansökan lämnas in betalas en ansökningsavgift. Under resans gång tillkommer andra avgifter till exempel årsavgift, meddelandeavgift, (grundavgift för tryckning). Även andra avgifter kan tillkomma. Kom ihåg att avgifter kan ändras. En fullständig lista på avgifter finns på PRVs hemsida.

När sökanden inte svarat på något föreläggande från PRV avskriver PRV ansökningen. Man får då ytterligare någon tid på sig att svara, om man betalar en extra avgift. Annars blir ansökningen avskriven för gott, det vill säga möjligheten att få patent finns inte längre.

Bättre rätt innebär att någon annan än den som står som uppfinnare i patentansökan anser sig vara den verklige uppfinnaren det vill säga ha bättre rätt till uppfinningen. Om det inte är alldeles självklart vem som i så fall är den rätte uppfinnaren, måste tvisten avgöras av domstol.

Den titel på uppfinningen, som man anger på ansökningshandlingen och som kommer att publiceras. Benämningen ska vara kort och saklig och innehålla en allmän beskrivning av uppfinningen utan fantasiuttryck.

Beskrivning är en del av patentansökningen. Beskrivningen bör börja med en allmän del, som beskriver bakgrunden till uppfinningen och de problem, som uppfinningen ska lösa. Efter detta följer en speciell del, som närmare beskriver uppfinningen med konkreta utföringsexempel och ritningar, om det behövs. Beskrivningen måste vara så fullständig att en fackman på området ska kunna utföra uppfinningen. Om detta inte är fallet, kan det vara ett skäl till att patentet upphävs vid en invändning eller förklaras ogiltigt vid en patentprocess. Beskrivningen måste också från början innehålla alla nödvändiga uppgifter om uppfinningen, eftersom man inte i efterhand får tillföra något som ändrar den ursprungliga textens innebörd. Från beskrivningen ska man också kunna hämta uppgifter för att komplettera eller precisera patentkraven.

Ett idéskydd som patent och brukar ibland kallas ett ”litet patent”. Bruksmönster finns ännu inte i Sverige men i många andra länder till exempel i de flesta EU-länder. Oftast innebär bruksmönster att man lämnar in en ansökan ungefär på samma sätt som för patent. Ansökan granskas formellt men nyhetsgranskas inte alls eller ytterst begränsat. Sökanden får alltså själv garantera nyheten. Proceduren blir dock snabb och billig och i vissa fall kan skyddet vara tillräckligt. Då ansökan publiceras kan dessutom ingen annan få patent på det som står i det publicerade bruksmönstret. Ett gemensamt bruksmönsterskydd för hela EU är under utredning.

Ett gemensamt patent för EU, enligt regler i CPC. Ett CP utreds och beviljas centralt (inom EPO) och ska gälla i alla EUs länder. Patentet publiceras på ett inom CPC godkänt språk och behöver således inte översättas till varje lands språk.

En överenskommelse mellan EU:s länder om ett gemensamt patent, CP. CPC har ännu inte godkänts, ratificerats, i alla länder och därför ännu inte trätt i kraft, men underhandlingar pågår. Jämför EPC. Till CPC knyts en för EU gemensam domstol, där man kan överklaga beslut.

Enligt den gällande patentlagen kan man inte få patent på datorprogram. När ett datorprogram ingår i en teknisk lösning, blir det dock ofta möjligt att konstruera en ansökan så att man kan få patent. En matematisk algoritm är alltså inte patenterbar men om användningen av algoritmen är i ett tekniskt sammanhang, tillhör den det patenterbara området. Patent på datorprogram är dock föremål för livlig diskussion inom EU och bestämmelserna kan komma att ändras radikalt.

Om en patentansökning visat sig redan från början innehålla mer än en uppfinning kan ansökningen delas. Var och en av uppfinningarna kan bli en särskild ansökan. Giltighetsdagen blir densamma för varje ansökan, det vill säga dagen då den första ansökningen lämnades in. Den ursprungliga ansökningen kallas då stamansökan. Jämför enhetlighet, utbrytning.

Mönsterskydd eller designskydd innebär ett skydd endast för utseendet av en produkt. Det kan dock vara mycket viktigt att skydda utseendet och på så sätt hindra plagiat. På PRVs hemsida kan man få anvisningar på hur en mönsteransökan ska se ut.

Enhetlighet innebär att varje patentansökan bara får omfatta en (1) uppfinning. Annars kan PRV anmärka på att ansökan omfattar flera av varandra oberoende uppfinningar, att enhetlighet saknas. Se delning. Om samma enhetliga uppfinning kan uttryckas på flera sätt, kan tillhöra flera kategorier, till exempel kan beskrivas som ett förfarande, ett sätt att framställa uppfinningen, och som ett alster, en apparat, ett medel för framställningen, kan dessa kategorier få förekomma i samma ansökan.

Den europeiska patentkonventionen. EPC är en överenskommelse mellan europeiska länder. Enligt EPC kan man söka patent vid en överstatlig institution, EPO, European Patent Office, det europeiska patentverket i München. För närvarande (maj 2003) är 27 länder anslutna till EPC. EPC är öppen för alla europeiska länder inte bara EU–länder.

Den sammanslutning av patentombud som godkänts i den examen, EQE, som anordnas av EPO.

Den organisation i München som administrerar EPC och behandlar europeiska patentansökningar. EPO har kontor även i Haag, i Wien och i Berlin. Vid EPO prövas europeiska patentansökningar och beviljas patent för alla de länder inom EPC, som den patentsökande har utsett. För att patentet ska bli giltigt i varje enskilt land, måste patentet dock åtminstone för närvarande översättas till varje lands språk. Ett europeiskt patent, som ska vara giltigt i Sverige, måste alltså översättas till svenska. Översättningstvånget är föremål för diskussion inom EU och nya bestämmelser kan väntas. Jämför CPC och CP.

Den examen som ger auktorisation som patentombud inför EPO.

När PRV ska bedöma om en uppfinning har uppfinningshöjd hänvisar PRV ofta till vad som kan vara känt av en fackman på uppfinningens tekniska område. En fackman innebär här en person som med utgångspunkt i de hänvisningar som PRV anfört lätt kunde ha gjort uppfinningen själv. En fackman innebär dock inte en framstående expert eller forskare utan en person med normala kunskaper på uppfinningens område. Detta ska man komma ihåg, när man läser PRV:s föreläggande och tänker igenom sitt svar.

”Först att ansöka” (om patent) är det system som gäller i de flesta länder, för att bedöma vem som är först med en uppfinning. Det innebär, att den som först lämnar in sin patentansökan till PRV eller något annat patentverk och får ansökan registrerad är den som har rätt till uppfinningen och ett eventuellt patent.

”Först att uppfinna” är det system som tillämpas i USA för att bedöma vem som har rätt till en uppfinning och ett eventuellt patent. Det innebär att det kan bli nödvändigt att bevisa att man verkligen var först, till exempel med utförliga och vidimerade anteckningar om hur uppfinningen kom till. I praktiken är det allra vanligast att ”first to file” blir det som gäller.

Föreläggande är en rapport, som PRV (eller annan patentmyndighet) skickar till sökanden efter att patentansökningen har behandlats på olika sätt, till exempel har genomgått en formell granskning, (formellt föreläggande) eller en nyhetsgranskning (tekniskt föreläggande). Förelägganden förekommer också på alla andra stadier i behandlingen av ansökningen, när PRV vill meddela sökanden något.

En kategori av patentkrav, till exempel sätt eller metod, förfarande för framställning av ett alster, till exempel föremål eller produkter.

Ett formellt föreläggande skickas till sökanden om ansökningen har formella brister. Detta sker innan ansökningen undersöks, om den patentsökta uppfinningen har nyhet och är patenterbar.

Den tidsram inom vilken man måste svara på en rapport från PRV. Kom ihåg att fristerna är olika långa för olika slag av rapporter.

En lag gällande patent på mänskliga gener har antagits av riksdagen och gäller från 1 maj 2004. Lagen grundar sig på ett EG–direktiv. För att en gensekvens ska kunna patenteras måste den ha en klar industriell användning

Ett patent gäller i Sverige och i de flesta länder i 20 år från den dag patentansökan lämnades in. För vissa patent inom det biotekniska, medicinska området kan patenttiden förlängas på vissa villkor. Den begränsade patenttiden är en kompromiss mellan statens åtagande att ge ett monopol (i strid med andra lagar inom affärsjuridiken) och uppfinnarens möjlighet att hinna få kompensation för sitt utvecklingsarbete.

Allt som ingår i patentansökningen, när den först inlämnas till PRV och där texten är på svenska. Under behandlingen av ansökan kan man få ändra patentkraven för att tydligare betona det nya och patenterbara i uppfinningen, men man får inte tillföra något som inte finns med i grundhandlingen. Detta är viktigt att tänka på, när man utformar beskrivningen.

Hänvisning är en skrift, som PRV anför i det tekniska föreläggande, den rapport, som innehåller resultatet av PRV:s nyhetsgranskning. Hänvisningen är ofta en patentskrift från Sverige eller något annat land men kan också vara en tidningsartikel, en broschyr eller någon annan offentlig handling eller tryckt skrift. Även öppen utövning kan anföras som hänvisning.

Immaterialrätt är det juridiska område, som omfattar äganderätt till icke materiella ägodelar och omfattar huvudsakligen bland annat:

• Industriellt rättskydd
• Upphovsrätt
• Kretsmönsterlagen

Den del av immaterialrätten som ger skydd för patent, mönster, varumärken och firmanamn.

Innovation är en uppfinning, som kommit ut på marknaden det vill säga har en kommersiell framgång. Numera förekommer ofta att uttrycket innovation används som likvärdigt med uppfinning. En viss förvirring kan detta åstadkomma.

Någon som gjort en innovation. Används numera ofta som likvärdigt med uppfinnare. Det kan ibland bero på att uppfinnare kan upplevas som ett alltför laddat ord.

Intrång i ett patent innebär att någon som inte är ägare av patentet utnyttjar den uppfinning, som är skyddad av patentet. Den som äger patentet kan stämma den som gör intrång inför domstol.

Invändning innebär att när en patentansökan godkänts och patentet har beviljats har allmänheten inom en frist av 9 månader möjlighet att överklaga PRVs beslut. Man skriver då till PRV och påpekar, varför man anser, att patentet inte skulle ha beviljats. Kanske man känner till hänvisningar, som PRV inte uppmärksammat eller anser att hänvisningar, som PRV anfört är mer relevanta, än vad PRV har tyckt. Det vill säga man anser att uppfinningen inte är ny eller inte har uppfinningshöjd. Man kan även hänvisa till öppen utövning. Man kan också påstå att beskrivningen inte är så tydlig att en fackman kan förstå och framställa eller använda uppfinningen eller att de godkända patentkraven innehåller något som inte fanns med i de ursprungliga handlingarna.

Det system för indelning av hela det tekniska området, som används för att klassa patentansökningar och patent. Se klass/klassning.

När det gäller patentkraven talar man om olika kategorier av krav. De kategorier, som nämns i patentkungörelsen är alster, anordning, förfarande, användning.

Varje patentansökan klassas genast ansökan kommer in till PRV. Detta innebär att den som utför klassningen undersöker vilket tekniskt område uppfinningen tillhör. För att en nyhetsundersökning ska bli möjlig måste undersökningen begränsas till det tekniska område, som ligger närmast uppfinningen. Därför är tekniken indelad enligt ett internationellt system, IPC, International Patent Classification. Detta system för indelning av tekniken och klassning av patentansökningar och patent tillämpas av alla länder anslutna till Parisunionen även om vissa länder dessutom använder egna system.

(Tidigare kallat underkrav) är ett krav, som hänvisar till ett självständigt krav och är en vidareutveckling eller en precisering av vad som står i det självständiga kravet. Ett osjälvständigt krav innefattar därför allt som står i det självständiga kravet plus vad man lägger till i det osjälvständiga kravet. Det kan finnas ett eller flera osjälvständiga krav. Osjälvständiga krav utgör ofta en reserv av uppgifter för att kunna precisera ett självständigt krav, om PRV i ett tekniskt föreläggande kommer med hänvisningar, som föregriper uppfinningen enligt den generella formulering, som står i ett självständigt krav.

Det första kravet (tidigare kallat huvudkrav) av varje kategori i patentansökan. Ett självständigt krav beskriver uppfinningen med alla uppgifter som är nödvändiga för att man ska kunna utföra uppfinningen men med så generella formuleringar som det är möjligt.

Den del av immaterialrätten, som ger skydd för kretsmönster i halvledarkretsar.

Licens innebär här att den som äger ett patent (eller annan industriell rättighet) genom ett licensavtal ger någon annan person eller ett företag rätten att använda uppfinningen enligt patentet. Licensgivaren får för detta en ersättning, som bestäms i licensavtalet. Avtalet kan formuleras enligt parternas önskemål och innebära, att den som äger patentet överlåter alla sina rättigheter eller bara vissa delar

En avgift för tryckning av det meddelade patentet i form av en patentskrift. Avgiften är för närvarande (oktober 2003) 1100 kronor. Om patentskriften är på mer än 8 sidor tillkommer en avgift av 155 kronor för varje sida utöver 8. Kontrollera PRV:s hemsida för aktuell avgift.

Eller designskydd, innebär ett skydd endast för utseendet av en produkt. Det kan dock vara mycket viktigt att skydda utseendet och på så sätt hindra plagiat. På PRVs hemsida kan man få anvisningar på hur en mönsteransökan ska se ut

Nyhet innebär här att uppfinningen inte får vara känd på något sätt innan patentansökningen lämnas in, nyheten ska vara absolut. Det är därför mycket viktigt att inte visa sin uppfinning, innan man lämnar in sin ansökan. När man måste framställa en prototyp, söka bidrag eller på annat sätt göra undersökningar för att se, om den idé, som man har, håller för vidare utveckling, är det viktigt att göra detta under sekretess. Absolut nyhet innebär också, att det inte har någon betydelse, om uppfinnaren själv känt till det material, som kan komma fram vid PRVs nyhetsgranskning. Kravet på absolut nyhet är dock, som man kan förstå, ett teoretiskt krav, som till 100% inte kan uppfyllas av någon patentmyndighet. Därför innebär PRVs nyhetsgranskning ingen garanti för att inte relevant nyhetsmaterial kan dyka upp till exempel vid en invändning eller vid en process.

Den tekniska undersökning, som PRV gör för att se om den patentsökta uppfinningen är ny. Granskningen sker på det patentskriftsmaterial som PRV förfogar över. Detta omfattar till exempel patentskrifter från Sverige, Norden, USA, Tyskland, England, Frankrike samt sammanfattningar av patentskrifter från Japan, Ryssland, Kina. Numera sker den största delen av granskningen med hjälp av databaser. Granskningen sker också på annat material och PRV har ett stort bibliotek med teknisk litteratur och även för sådan litteratur finns moderna databaser. Nyhetsgranskningens resultat meddelas sökanden i ett tekniskt föreläggande.

Grundläggande i patentsystemet är att patentet är offentligt, det vill säga att ett patent ska kunna läsas och studeras av alla. Detta är uppfinnarens motprestation till det monopol, som staten genom patentet ger uppfinnaren. Patentansökan, utom vissa uppgifter i PRVs diarium, är dock hemlig i 18 månader, därefter blir ansökan offentlig i de flesta länder.

Ogiltighetstalan mot ett patent, det vill säga att någon anser att patentet ska förklaras ogiltigt, ska föras inför Stockholms Tingsrätt i första instans. Ogiltighetstalan förs oftast av någon som blivit anklagad för intrång.

Här betyder det att den som söker patent inte själv vill sätta upp och driva sin patentansökan utan anlitar någon, ett ombud, som skall skriva ansökan och företräda sökanden inför PRV.

Det finns särskilda företag, patentbyråer, med anställda patentingenjörer och andra experter, som kan ge sådan hjälp. Sökanden kan dock anlita vem som helst, som sökanden har förtroende för och som har kunskaper på området som ombud. Större industriföretag har ibland egna patentavdelningar med anställda experter.

Om sökanden anlitar ett ombud ska sökanden intyga att den personen verkligen har befogenheter att företräda sökanden genom att underteckna en ombudsfullmakt. På ansökningshandlingen finns en särskild ruta, där man redan från början kan fylla i om man har ett ombud och vem denne är.

De gemensamma regler, som gäller för alla länder som bildar Parisunionen. Konventionen har reviderats många gånger men vissa grundregler består fortfarande. Dit hör regler för reciprocitet och prioritet. Man strävar efter en alltmer långtgående harmonisering av lagarna i unionens länder för att den som söker patent ska få samma villkor i alla länder, se PLT.

En sammanslutning av de flesta av världens länder. Bildades 1883 i Paris. Här enades man om vissa gemensamma regler för patentväsendet, vilka stadfästes i Pariskonventionen. Parisunionen med Pariskonventionen administreras av WIPO.

Ordet kommer från det latinska uttrycket ”litterae patentes” vilket betyder öppna brev eller offentliga handlingar. Patent är ett idéskydd ett tidsbegränsat, 20 år, monopol att utnyttja en uppfinning i yrkesverksamhet. Staten ger ett monopol till uppfinnaren, som i gengäld beskriver sin uppfinning och låter denna tekniska information bli tillgänglig för alla. Detta ska gynna den tekniska utvecklingen och samtidigt ge uppfinnaren möjlighet och tid att för egen del dra nytta av sin uppfinning. Systemet med patent, som i vissa former har funnits länge, tog fart i och med den industriella revolutionen på 1800–talet. Då infördes patentlagar i många länder och Parisunionen bildades för att säkerställa att medlemsländerna i unionen garanterar de som söker patent i unionens länder en likartad behandling.

Den skrivelse, (ansökningshandling), med bilagor, (beskrivning, patentkrav och sammandrag), som man lämnar in till patentverket, PRV, för att söka patent. Ansökningshandlingen ska innehålla vissa bestämda formella uppgifter. För detta finns färdigtryckta formulär hos PRV. Beskrivningen kan behöva kompletteras med ritningar. Har sökanden ett ombud ska ansökningen innehålla en fullmakt för sökanden. Den patentansökan som lämnas till PRV utgör grundhandling och under ansökans behandling får man inte lägga till något som inte finns i grundhandlingen.

Utfärdas av PRV och innehåller förklaringar och närmare instruktioner om hur patentlagen och patentkungörelsen ska tillämpas av PRVs handläggare. Patentbestämmelserna ansluter sig i stort sett till motsvarande bestämmelser inom EPC. Dessutom finns riktlinjer, som utfärdas av PRVs patentavdelning.

Privat företag, med anställda patentingenjörer och andra experter, som på uppdrag av en patentsökande skriver en patentansökan och företräder den patentsökande inför PRV och andra myndigheter. En förteckning finns i telefonkatalogens yrkesregister.

Patenterbarhetsvillkor är de villkor som uppfinningen måste uppfylla för att man ska kunna få patent. Uppfinningen ska kunna tillgodogöras industriellt det vill här säga att den ska ha teknisk karaktär, teknisk effekt och vara reproducerbar. Uppfinningen också vara ny, visa nyhet och ha uppfinningshöjd.

En ingenjör som utöver sin tekniska utbildning har kunskaper i immaterialrätt, särskilt patenträtt. Patentingenjörer har fått sin specialutbildning på PRV eller som anställda som patentombud i en privat patentbyrå eller som patentombud anställda inom någon patentavdelning inom industrin. Någon direkt statlig eller annan auktoriserad yrkesutbildning för patentingenjörer finns fortfarande inte men diskuteras på skilda håll.

Inom EPO har man ett examinationsförfarande EQE, European Qualifying Examination, som ger auktorisation som patentombud inför EPO. Dessa auktoriserade ombud ingår i Epi, The Institute of Professional Representatives before the European Patent Office.

Patentkraven bestämmer patentskyddets omfattning och blir den juridiskt bindande delen av patentansökningen, även om beskrivningen och formuleringar i den kan komma att bidra till tolkningen av kraven, när det uppstår tvist om kravens innebörd. Det är därför viktigt att kraven utformas med stor omsorg. Kraven brukar inledas med en ingress, som anger teknikens ståndpunkt och en kännetecknande del, som definierar det nya hos uppfinningen. Kom ihåg att det är det som står i kraven, i första hand vad som står i ett självständigt krav, och bara det som uttryckligen står i kraven, som nyhetsgranskas och patenterbarhetsbedöms. Beskrivningen är en vägledning för att kunna förstå uppfinningen sådan den står i kraven.

Den gällande patentkungörelsen antogs 1967 men har ändrats många gånger i likhet med patentlagen. Kungörelsen, som utfärdas av regeringen, innehåller närmare bestämmelser beträffande lagens paragrafer.

Den gällande patentlagen antogs av riksdagen år 1967 men den har ändrats många gånger. Alla ändringar i lagen måste antas av riksdagen. Senare ändringar har för det mesta gjorts för att anpassa svensk lag till EPC för att skapa en inom hela EPC harmoniserad lagstiftning.

se ombud.

En patentprocess ska i Sverige föras inför Stockholms Tingsrätt i första instans. När patentet vunnit laga kraft och invändningstiden löpt ut återstår bara en rättslig process för den som anser sina rättigheter skadade. Processen kan gälla intrång i gällande patent eller ogiltighetstalan.

Det som är skyddat av patent är det som står i patentkraven.

Till PBR vänder man sig, om man inte är nöjd med PRVs beslut. Man överklagar alltså till PBR, som omprövar PRVs beslut. Under PBRs omprövning kan sökanden föreslå ändringar i patentkraven. PBR kan vara av samma mening som PRV och då ändras inte PRVs beslut. Men PBR kan också vara av en annan mening och skicka tillbaka ärendet för ny behandling på PRV. Att överklaga kostar ingenting.

Samarbetskonventionen, är ett samarbete mellan många länder, som går ut på att man samarbetar om nyhetsgranskning och patenterbarhetsbedömning av patentansökningar.

Vissa patentverk med garanterad kvalitet (till exempel Sverige) åtar sig i enlighet med vissa villkor att granska och bedöma patentansökningar från länder som är medlemmar av PCT. De rapporter, som en PCT-myndighet utfärdar är enbart rådgivande, och varje land beslutar var för sig om patent ska beviljas. Meningen är dock att länderna anslutna till PCT i princip ska godta de rapporter som en PCT-myndighet utfärdar. PCT administreras av WIPO. PCTs regelsystem ändras och förenklas (förhoppningsvis) inom det förändringsarbete, som hela tiden försiggår, jämför Parisunionen och EPC.

Patenträttskonventionen, ska komplettera Parisunionen och fastställer vissa minimikrav på formella bestämmelser för en patentansökan. PLT har ännu inte ratificerats av Sverige, men en anslutning är på gång.

Prioritet innebär att när man lämnar in en patentansökan i någon av Parisunionens länder kan man inom ett (1) år söka patent i något annat unionsland och att nyheten då bedöms från den ursprungliga ansökningens ingivningsdag.

Den myndighet som i Sverige behandlar patentansökningar och meddelar patent. PRV behandlar också ärenden om aktiebolag med mera (i Sundsvall) och ärenden om varumärken, mönsterskydd eller design, byte av namn, registrering av periodiska skrifter (i Söderhamn). Nu (november 2003) finns ett beslut att avdelningen i Sundsvall ska avskiljas från PRV och bli ett självständigt verk.

se Patent- och registreringsverket.

Reciprocitet innebär att alla Parisunionens länder måste tillämpa samma regler för patentsökande från unionens länder som för sökande från det egna landet.

Den som inte är nöjd med PBRs beslut kan vända sig till regeringsrätten. Regeringsrätten är högsta instans för patentärenden inom det administrativa förfarandet, alltså innan ansökningsförfarande och invändningsförfarande är avslutat. Regeringsrätten prövar dock först om ärendet är så viktigt, att rätten bör ta upp ärendet till behandling, om man ska ge prövningstillstånd. Får man inte prövningstillstånd, är det PBRs beslut, som gäller.

Uppfinningen ska ge samma resultat varje gång man utför uppfinningen.

Riktlinjer utfärdas av PRVs patentavdelning och kompletterar patentlagen, PL, patentkungörelsen, PK, och patentbestämmelserna, PB.

En del av patentansökningens beskrivning i de fall detta är nödvändigt. Det finns vissa formella krav på hur ritningar ska vara utförda.

En kort sammanfattning av uppfinningen. Sammandraget ska ge sådan information, att man snabbt kan bilda sig en uppfattning om uppfinningens karaktär. Sammanfattningen har bara betydelse som information och inverkar inte på patentskyddets omfattning.

Att hålla hemligt, vilket är viktigt när det gäller uppfinningar. Man får inte visa sin uppfinning, innan man söker patent, då är den nämligen inte längre ny, den saknar nyhet och man kan inte få patent. Måste man visa uppfinningen, innan man lämnat in en patentansökan, för att till exempel framställa en prototyp, söka bidrag eller presentera uppfinningen för en köpare ska man förvissa sig om att den som får se uppfinningen har tystnadsplikt eller vill skriva på en sekretessförbindelse eller ett sekretessavtal. Företag är inte alltid villiga att skriva under sådana avtal. Då får man avväga hur mycket man vill eller kan avslöja av sin uppfinning. Om sekretess och sekretessavtal bör man fråga någon kunnig person, innan man visar uppfinningen.

Ett skriftligt avtal för att hålla information om en uppfinning hemlig. Se sekretess.

Svenska Industriens Patentingenjörers Förening. Se ombud, patentingenjör.

Den som lämnar in ansökan och äger uppfinningen. En uppfinnare som själv söker patent är både uppfinnare och sökande. Om uppfinnaren har sålt eller på annat sätt överlåtit sin uppfinning på någon annan är denne sökande. Uppfinnarens namn måste alltid anges i ansökningen och sökanden, om denna person är en annan än uppfinnaren, måste visa att han äger uppfinningen genom en överlåtelsehandling.

Svenska Patentombudsföreningen. Se ombud, patentingenjör.

Den ursprungliga patentansökningen vid delning och utbrytning.

Ett formellt föreläggande besvarar man genom att rätta till de fel, som PRV säger finns i ansökningen. Vid ett tekniskt föreläggande är det viktigt att noga studera de hänvisningar, som PRV gett och se vilka skillnader, som finns gentemot den egna uppfinningen. Ser man sådana skillnader, ska man komma ihåg att det är uppfinningen sådan den formulerats och definierats i kraven som nyhetsgranskningen och hänvisningarna gäller. Kanske är kraven alltför omfattande eller otydliga, så att hänvisningarna kommer att kunna gälla den formulering, som står i kraven. Det är då möjligt att skriva om kraven, så att uppfinningen blir tydligare och skiljer sig från vad som står i hänvisningarna. När man ändrar måste man dock hålla sig till vad som står i de ursprungliga handlingar, som man lämnat in till PRV. Dessutom ska man i svaret till PRV tydligt visa på skillnaderna och framhålla de fördelar, som den egna uppfinningen har, det vill säga visa att uppfinningen har uppfinningshöjd. Det är viktigt är att inte ge upp i detta första stadium.

Den teknik som uppfinningen bygger på och som är känd före patentansökningens inlämningsdag.

Teknisk effekt betyder att uppfinningen fungerar tekniskt och löser ett tekniskt problem. Effekten behöver däremot inte vara ny eller bättre än lösningar, som redan finns. Det kan finnas andra fördelar med en uppfinning, än en ny eller bättre teknisk effekt.

Ett tekniskt föreläggande skickas till sökanden efter det att man granskat om den patentsökta uppfinningen är ny och patenterbar. Ett tekniskt föreläggande innehåller ofta hänvisningar, som visar tekniska lösningar, som liknar den patentsökta uppfinningen.

Uppfinning är i sig ett allmänt begrepp och kan omfatta varje ny idé på alla möjliga områden. En uppfinning, som kan beviljas patent måste däremot uppfylla vissa bestämda patenterbarhetskriterier eller patenterbarhetsvillkor. När uttrycket uppfinning används här gäller det patenterbara eller möjligen patenterbara uppfinningar.

Ett av villkoren för att man ska få patent. Uppfinningshöjd innebär att uppfinningen inte får vara trivial, inte näraliggande för en fackman, inte ligga nära till hands utan måste skilja sig väsentligt från vad som är känt tidigare. Detta betyder att även om uppfinningen är ny, kan PRV tycka att skillnaden inte är tillräckligt stor, för att man ska anse att uppfinningen är patenterbar. Kom ihåg att bedömningen av uppfinningshöjd naturligtvis blir subjektiv, alltså något man kan ha olika synpunkter på. Detta ska man tänka på, när man svarar på ett tekniskt föreläggande.

Den del av immaterialrätten, som ger skydd för konstverk och litterära verk. Hit hör också ”närstående rättigheter”.

Se grundhandling.

Om sökanden under patentansökningens behandling har lagt till något som kan anses vara en egen uppfinning men som inte finns med i grundhandlingen kan detta tillägg brytas ut och bli en egen ansökan. Giltighetsdag för denna utbrutna uppfinning blir den dag då tillägget har gjorts. Den ursprungliga ansökningen kallas då stamansökan. Se enhetlighet, delning.

Världspatent finns inte. Ofta finner man i pressen att någon har ”världspatent”. Om detta ska betyda att man har ett (1) patent, som gäller i hela världen, så är det ett missförstånd. Fortfarande gäller patent i varje land för sig. Numera finns visst samarbete, se EPC, PCT.

Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten, är FNs organ för immateriella rättigheter med säte i Geneve. WIPO administrerar Parisunionen med Pariskonventionen, PCT och andra konventioner inom immaterialrätten

Årsavgift betalas från och med patentansökningens inlämningsdag enligt en stigande skala. En första inbetalning sker två år efter patentansökningens inlämningsdag och gäller de första tre åren. I fortsättningen betalas årsavgiften i förskott under ansökningstiden och under patentets livstid. Betalas inte årsavgiften förfaller patentet. Har man missat att betala, kan man inom sex (6) månader betala avgiften dock med ett visst extra tillägg.

Ändring av patentkrav får man göra om kraven måste förtydligas eller preciseras. Detta kan behöva göras, om PRVs tekniska föreläggande visat att uppfinningen enligt de först inlämnade kraven redan är känd, alltså att dessa patentkrav inte uppfyller kravet på nyhet. PRV kan också tycka, att uppfinningen enligt kraven inte skiljer sig särskilt mycket från det som PRV har visat vara känt, att uppfinningen inte har uppfinningshöjd. Sådana preciseringar kan hämtas från de osjälvständiga kraven eller från beskrivningen. Kom ihåg att man inte får tillföra något som inte finns med i grundhandlingen.

Öppen utövning betyder att uppfinningen tillverkats, sålts eller på annat sätt visats på ett sätt så att en vidare krets av personer kunnat se den och ta del av den. Öppen utövning innebär, att uppfinningen inte är ny, inte uppvisar nyhet och alltså inte kan få patent. Öppen utövning kommer oftast upp till diskussion i samband med en invändning.

När uppfinnaren överlåtit (till exempel sålt) sin uppfinning till någon annan, som ska söka patent på uppfinningen, det vill säga är sökande, måste sökanden ha ett intyg, en överlåtelsehandling, från uppfinnaren, ett intyg som visar att sökanden verkligen äger rätten att söka patent. Bestämmelserna om överlåtelsehandling kan komma att ändras när PLT träder i kraft.