Sverige världsmästare i konsumentinnovation - Vill någon ta nästa steg?

Professor Lars Bengtsson vid Lunds universitet ingår i ett nätverk tillsammans med den kände innovationsforskaren Eric von Hippel, MIT. Bengtsson har gjort en större studie om konsumentinnovation i Sverige. Där har 1008 personer intervjuats om hur de ägnar sig åt konsumentinnovation.

Jo det gör 7,3 % av den svenska befolkningen mellan 18-65 år. Detta är en något högre frekvens än det som redovisats i de tidigare länderundersökningarna och Sverige är därmed ledare. I övrigt har undersökningen bekräftat att den typiske konsumentinnovatören utmärks  av en hög utbildning särskilt teknisk utbildning. De vanligaste innovationsområdena är hushållsprodukter, datorer och programvara, kläder och personlig hälsa, fordon och transporter samt verktyg och utrustning i hemmet. Två exempel "En vitlöksgrej en vidareutveckling av vitlökspress och skalar, men den gör allt hett så den både skalas och pressas” och "Ett trådlöst automationssystem för belysning i hemmet. Styrs automatiskt baserat på solens upp- och nergång. Jag programmerade och satte ihop existerande prylar." 

Vinnova har visat stort intresse för denna typ av innovationer och har finansierat studien.

2% av de svarande meddelade- alltså utöver de 7,3% - att de innoverade på kommersiell basis.

Författaren har lämnat flera policyförslag för stimulera denna verksamhet. Enligt min mening bör den leda till vidare diskussion och förslag till olika experiment. I synnerhet som EU förslår inrättade av s.k. sandlådor för att stimulera utvecklingen. Inom dessa kan man åsidosätta olika regleringar under ordnade former och begränsad tid, för att simulera fram nya lösningar. Detta torde få särskild betydelse när det gäller exempelvis fintech och sociala innovationer.

Ett något mer konkret exempel kan utvecklas från ett citat ur rapporten "Exempel på sådana infrastrukturer och eko-system är Fab Labs, Hacker Spaces, Maker Spaces och inkubatorer. Dessa kan vara offentligt, privat eller ideellt drivna. På senare år har det växt fram ett antal sådana organisationer och resurscentra i Sverige i första hand kopplade till universitet och högskolor, som t ex Open Lab vid KTH, men även medlemsdrivna och ideellt orienterade som Stapelbädden i Malmö.” Här hoppas vi att Lars Bengtsson, Vinnova eller någon annan aktör försöker utveckla ett  eller flera experiment. Gärna fokuserade till något problemområde. Det krävs ju lite arbete kring immaterialrätten och andra praktiska frågor. Se bara de olika öppna kontor inriktade på start-up-företag, som numera växer upp. Här finns stort utrymme för den handlingskraftige.

Ett annat citat ur rapporten "Offentliga myndigheter bör stimuleras eller beordras att öppna upp sina databaser, t ex väderdata, positionsdata, fastighetsdata, trafikdata, energiförbrukningsdata, medicinsk data mm för att ge möjligheter för konsumentinnovatörer att dels vidareutveckla sina innovationer samt öka deras värde och underlätta spridning.” Detta lär ju leda till innovationspolitikens nästa stora debatt. Skall Sverige med vårt i många avseenden unika dataregister bli en föregångsnation när det gäller nyttjade av dessa?

Dessutom borde det var av stort intresse att analysera och experimentera med de (2%)  som innoverade på kommersiell basis. De borde kunna delas i två grupper - anställda och enskilda. Jo det finns mycket att utreda vidare.

Konsumentinnovation i Sverige slutrapport

Peter A Jörgensen